Med projektet ”Temaveckor i skolan” vill Nifa i Värmland öka medvetenheten och kunskapen om lokalproducerad mat hos unga konsumenter, närmare bestämt skolungdomar från 15 år och uppåt.
Hej Sara, berätta gärna lite kort om Nifa och er vision?
Nifa är en branschorganisation med cirka 100 medlemmar för mat- och dryckesföretag i Värmland. Nifa strävar efter att skapa bästa möjliga förutsättningar för att Värmlands livsmedelsföretag ska bli lönsamma och hållbara. Genom att stärka medlemsföretagen stärker vi livsmedelsbranschen och bidrar till positiv tillväxt och till att stärka Värmland som matregion. Med tanke på världslägets hårda effekter på livsmedelsbranschen är det viktigare än någonsin att gynna våra lokala producenter och att arbeta för att säkra vår framtida matförsörjning, i regionen liksom i Sverige i stort.
Hur arbetar ni för att synliggöra de lokala producenterna?
Det gör vi på flera sätt. Idag har vi till exempel ett projekt som heter Temaveckor i skolan. Projektet syftar till att via en ökad medvetenhet och kunskap om lokalproducerad mat hos unga konsumenter, skolungdomar från 15 år, även öka efterfrågan. Värmländska livsmedelsföretag har idag inte direktkontakt med denna konsumentgrupp. Flera mellanled passeras innan maten når ungdomarna. Därför har producenterna stora utmaningar med att se och förstå deras behov. Detta gör det svårt att skapa det konsumentvärde som kan ge lönsamhet. Det vill säga, när direktkontakten saknas med slutkunden begränsas också förmågan att skapa mervärde. Mervärden kan exempelvis vara upplevelserna av måltiden (smaken, hur den ser ut och presenteras, omgivningen). Men även ökad kunskap om hållbar produktion och konsumtion av mat för både vår och vår planets hälsa, och hur viktigt det är för oss alla att vi har robusta livsmedelskedjor som kan matförsörja oss även om gränser stängs eller energiförsörjningen blir begränsad.
Berätta om projektet Temaveckor i skolan?
Vi använder oss av lokala produkter, vilket skapar både ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet i en region. Något som jag tycker är väldigt viktigt. Avsikten med projektet är att, genom ökad exponering i skolorna, stärka konkurrenskraften hos värmländska livsmedelsföretag utifrån ett ökat intresse och kunskap om lokalproducerad mat och dryck. Under året som gått har skolor i de tolv deltagande kommunerna i Värmland serverat mat som är tillagad av närproducerade råvaror och projektet kommer fortsätta även under 2023. I år planerar vi också att parallellt med skolornas temaveckor uppmuntra restauranger i länet att satsa på temaveckor med närproducerad mat. Vi på Nifa stöttar skolorna och restaurangerna med bland annat informationsmaterial. Men det är också upp till skolorna och restaurangerna själva att välja hur de vill lyfta temaveckorna. Vår förhoppning är att en ökad medvetenhet hos konsumenterna, liksom en närmare relation mellan producent och konsument, ska leda till ökad produktion och vinstmarginal hos regionens livsmedelsproducenter.
Den senaste tiden har begreppet närproducerat fått ökad uppmärksamhet i hela Sverige. Vad innebär begreppet för dig?
Oj, det är en komplicerad fråga. Jag tycker att användningen av begreppet närproducerat alltid måste sättas i den kontext som det handlar om just där och då. I vårt projekt Temaveckor i skolan handlar det till exempel om värmländska producenter. Men närproducerat kan också vara producenter på en speciell plats som man vill utveckla, eller producerat i Sverige om vi pratar om svensk självförsörjningsgrad.
Varför tror du att det är svårt att hitta en nationellt gemensam definition för vad närproducerade livsmedel innebär?
Jag tycker att det även finns en helt annan dimension till begreppet närproducerat, eller åtminstone Nära mat, som många gånger används synonymt med närproducerat, om vi ser till det värde som samskapas med konsumenten i konsumtionsögonblicket. Att skapa unika måltidsupplevelser och bidra till social hållbarhet i samhället eller öka kunskapen och därmed närheten till den mat vi äter förutsätter ju inte att företaget som skapar plattformen för upplevelsen eller kunskapen finns i Värmland. Även om det förstås underlättar. Jag tror också att de många olika kontexter som närproducerat eller Nära mat berör är orsaken till att det är svårt. Men också orsak till varför vi kanske inte ens bör ha en enda nationell definition av begreppet.
Hur ser ni på er medverkan i SAMLA Sverige?
Jag tycker att SAMLA Sverige är ett väldigt bra forum för att få en helhetsbild över de gemensamma, men ibland också unika förutsättningar, utmaningar och möjligheter som finns i regionerna inom livsmedelsområdet. Jag har sedan i höstas medverkat i verksamhetsledningen, vilket hjälpt mig att få en ännu djupare förståelse för de aktiviteter där vi skulle kunna bli bättre på att samverka. Till exempel utmaningen med distribution, hållbar energiförsörjning och affärsutveckling hos företagen. Det är oerhört roligt och viktigt att dela den kunskap vi har inom olika delar av landet. Det tycker jag att vi gör på ett bra sätt inom SAMLA.