Hej Marie, välkommen till SAMLA Sverige-nätverket!

Berätta för oss, vem är du och vad har du för roll på Torsta?

Jag är utbildad agronom med djurinriktning och fördjupning inom landsbygdsutveckling, ekonomi och marknadsföring. Tidigare har jag arbetat i många år på LRF med företagsutveckling, folkbildning och påverkansarbete inom de gröna näringarna, i huvudsak jordbruk och livsmedel. Är från en mjölk- och skogsgård. Här på Torsta i Ås samordnar jag den regionala mat- och livsmedelsstrategin och våra gröna näringar.

Hur kommer det sig att Region Jämtland Härjedalen gått med i SAMLA?

Mitt fokus är främst det som rör jordbruks och livsmedelsfrågor. Har sedan tidigare spanat på SAMLA Sverige och ser att nätverket för vår del innebär att vi enkelt kan haka på bra satsningar och initiativ som genomförs på andra ställen i landet i liknande frågor. Det är svårt för oss att göra allt själva!

Hur tänker du dig att ni kommer att använda SAMLA Sveriges nätverk framöver? Är det några speciella områden som ni söker stöd inom?

Min upplevelse är att det finns många bra projekt – ofta med ett specifikt erbjudande – för företag att delta. Men, när projektet är slut och företaget har behov av annan typ av stöd är det ofta svårt för oss att möta deras behov. Ofta vet vi vem vi kan skicka dem till men när det väl kommer till kritan vet vi inte om företaget fick den hjälp de sökte. Det vi eftersöker är ett bredare nätverk att kunna bolla med så vi kan ge företagen bättre hjälp. Vi har i vårt län spets inom vissa områden, till exempel mathantverk, men vi har också på primärproduktionssidan vallodling och fältförsök här i Ås som vi gärna vill utveckla. Det samma gäller vattenbruk som vi har gott om i länet. Vi vill vårda och värna det vi har haft sedan innan men också ta hand om det nya som växer här. Landsbygdsnätverkets gröna kluster projekt är en annan satsning som vi vill bygga ihop med nätverket.

Har ni några spännande saker på gång på Torsta just nu?

Vi har flera utvecklingsprojekt men inget som är särskilt företagsnära just nu, utöver t ex en förstudie om grön forskning. Det vi ser fram emot är att SAMLA och Gröna kluster-satsningen kan bidra till utvecklingen av vårt område och nätverk som ett grönt center, ett kluster med testbäddsverksamhet på ett annat sätt. Vi vill vara den givna partner som företagen kan komma till för att få hjälp.

Just nu på Torsta här i Ås arbetar vi med en plattform inom offentlig gastronomi för att skapa förutsättningar för kreativitet och arbetsglädje i länets offentliga kök för att få till ett helhetstänk kring maten och måltiden. Samisk mat där det bland annat ordnats en samisk matkonferens samt att vår restaurang jobbar på speciellt sätt utifrån offentlig gastronomi. Kunskapsplattformen SMAK63 som vi driver tillsammans med Västernorrland och Tröndelag handlar om att skapa nya vägar för företag som ligger längs med breddgrad 63 så att de kan dela erfarenheter, insikter och inspiration samt lära av varandra. Frö till färdig produkt – att kunna följa företagens resa – det vill vi utveckla!

Vilken matkultur är unik för breddgrad 63?

I regionen har vi mindre åkrar, mer biologisk mångfald och mest ekologisk mark i hela landet. Vi har en unik fäbodkultur men samtidigt har vi parallellt också ett högt teknikutnyttjande med störst andel mjölkrobotar och biogasanläggningar i landet. Vi är också stora inom vattenbruk och det görs investeringar både i sjö och på mark. Nu pågår exempelvis en stor satsning med ICA Maxi inom hydroponisk odling. Vi har äggföretag som börjat med microgreens. Vi är inte ett klassiskt food Tech län men – det börjar hända saker på det området också!

Du nämnde mathantverk tidigare, är det producenter som utvecklar nya produkter eller handlar det mest om traditionella produkter?

Det är en brytpunkt mellan det gamla och det nya! Traditionellt har det tillverkats mycket ost här i regionen. Men, många av de gamla mathantverkarna har försvunnit så de är inte så många som tidigare. Nu är det t ex mer hypat med drycker. Det har varit tufft för många de sista åren men rekoringar har hjälpt många i och med att de kunnat sälja sina produkter där i stället för på marknader och till restauranger. Här har framför allt Hushållningssällskapet varit aktiva och stöttat de småskaliga matproducenterna och haft projekt för dem gällande rekoringarna.

Hur ser framtiden ut för er verksamhet? Vad har ni på gång?

Vi har mycket på gång men mitt fokus nu handlar främst om att hantera de effekter av kriget i Ukraina som uppstått. Jämtlands mjölk- och köttproducenter har problem att hitta avsättning för och framför allt att få ersättning för sina kalvar som gör det värt att föda upp dem. Här behöver vi hitta nya affärsmodeller och det vi ser på nu är hur vi kan spara fler kalvar i länet och vilka förutsättningar som finns för att finansiera det. Det är stora investeringar och svårt för någon att göra själv. Redan idag finns något som kallas för Kor på rot och tanken med det är att det ska ge mer lokal mat i Jämtland och Härjedalen. Kommunen köper in kor som bönder lokalt föder upp och sedan finns ett system för hur slakten ska gå till och hur köttet ska fördelas till kommunens verksamheter.

Vad mer har er region gjort för att vara mer självförsörjande i framtiden och för att behålla matproduktionen kvar i länet?

De senaste två åren har drabbat många företag men redan innan pandemi och krig gjorde vi om den regionala utvecklingsstrategin. Under en lång tid innan pågick diskussioner om vikten av att vara självförsörjande och att se att det är en affärsmöjlighet för regionen att ta hand om länets styrkeområden jord, skog, vatten utöver besöksnäringen som det tidigare varit stort fokus på. Nu är det dags att gå från ord till handling.

Något du vill skicka ut till SAMLA-nätverket?

Övergripande gärna goda exempel på koppling mellan forskning och näring. Mer specifikt affärsmodeller för kalvuppfödning är vi intresserade av att ta del av! Finansiering är ofta en utmaning även inom andra branscher så jag tar gärna emot nätverkets tips.